Mot Bretagne och byn Lezardrieux. Efter mycket planerande för att komma fram till Lezardrieux i rätt tid mht strömmar gav vi oss iväg från fina Guernsey vid ca 8.00 med fint väder och NO-vindar på mellan 6-9m/s. Vi hade stämt av våra tankar kring resplan med olika personer men tyvärr var det inget entydigt svar om vad som var bäst. Vi gjorde vår egen plan som vi trodde på och som innebar att vi först skulle tryckas lite västerut och senare lite österut för att tillslut få ”slack” dvs mer eller mindre inga strömmar alls när vi kommer fram. Det visade sig att vi hade räknat ganska rätt, så efter ca 8 timmar styrde vi in mot inloppet där vi möttes av öar för första gången på länge. Här fick vi också plötsligt en stark ström på ca 2 knop i sidan som pressade oss mot styrbord, men Anna hanterade det perfekt vid rodret. Resten av färden in mot marinan gick i en älvliknande miljö i ca 6 distans. Vi ropade upp hamnen strax innan vi kom fram och genast svarade en gästvänlig port master som att vi var välkomna och att han kommer ut och möter oss för att visa oss en bra plats. Vi kunde välja att ligga vid boj eller vid brygga och valde det senare till priset av 46€. Marinan är i mycket fint skick och med god service (tvätta kläder får man göra i tvättomat på gatan bredvid) och det är inte långt till marinservice.
Lezardrieux är en liten by med ca 1600 invånare och här finns restauranger, bageri, slaktare, mataffär mm. Vi gick en långpromenad på ca 20km (en del av GR43) längs stigar, vägar, fält och skogar. Det mesta var väl utprickat men vi gick bort oss vid några tillfällen då vi inte såg några markeringar alls. Det tog oss ca 4 timmar så vi var rejält trötta när vi kom tillbaka till båten men vi hade njutit av fin natur och fantastiska hus och kan rekommendera leden.
På midsommarafton började vi dagen med inköp på den lokala marknaden där vi hittade jordgubbar, grönsaker och baguette. Tillbaka i båten förbereddes lunchen enligt typisk svensk midsommartradition men tyvärr hade vi inte vår familj och vänner hos oss, så det blev FaceTime istället. Då förstod vi att det i Sverige var ett fantastiskt väder och att det var vi som hade normalt svenskt midsommarväder med ca 15 grader och duggregn!!!! Men vi är inte bittra 😉
Mot Roscoff, vi stod upp tidigt på midsommardagen för att kunna följa med så mycket medström som möjligt. Vi räknade med att eventuellt få motström de sista timmarna, men eftersom vi gick med 7-9 knop i genomsnitt mot Roscoff, betydde det att vi kom fram innan det blev någon motström. Inledningsvis var det mycket höga dyningar som la sig efter några timmar men generellt hade vi det gropigt. Vi hade också tur för söderut såg vi ett kraftigt regnoväder som vi klarade oss hyfsat ifrån och senare på eftermiddagen gick vinden upp i 16-17m/s, men då låg vi redan tryggt i hamnen. OBS Inget av detta hade synts i väderprognosen.
I hamnen möttes vi av trevlig hamnpersonal som på god engelska visade oss vår plats. Den var visserligen lite kort men vi var glada att komma i hamn. Marinan är ganska nybyggd och har fin service med närhet till restaurang, båttillbehör mm. Priset här var 44€ per natt. En promenad till centrum är ca 1.5 km och väl värt att besöka.
I Roscoff bor det ca 3500 personer och det är ett populärt turistställe inte minst tack vare färjan som går till England. I centrum kan man enkelt promenera runt mellan fina gränder, stoppa till vid crêperies och varför då inte välja den lokala varianten gallette med pilgrimsmussla och bacon? Om man är intresserad av botanik ligger det en trevlig exotisk trädgård nära gästhamnen. Sist men inte minst finns den vackra ön Ile de Batz dit man enkelt åker med turistbåt. Eftersom det är mycket tidvatten, ändrar sig hamnkaraktären en hel del vilket också påverkar var man kan borda eller stiga av turistbåtarna.
Vind, dyningar och strömmar bidrog till att vi låg kvar längre än planerat i Roscoff. Generellt var det inte så mycket vind, men här säger man att om vinden kommer i motsatt riktning av strömmen, så kan det bli riktigt rörigt. Hur mycket det skulle påverka oss vet ju vi inte, så vi valde att ligga kvar.
En dag tog vi en buss till Saint-Pol de-Léon (10 min) dels för att kolla efter hyrbil vilket inte fanns i Roscoff (det blev inget av den ambitionen) dels för att besöka katedralen Saint-Paul Aurélien som tycks vara den högsta katedralen i Bretagne. En riktigt imponerande byggnad som påbörjades redan 1230 och som innehåller mängder av historia. Vi såg inte så mycket av sta’n för övrigt men den såg ut att ha ett ganska mysigt centrum.
Vi har träffat flera trevliga svenskar som redan varit iväg eller skall på äventyr. Några av dem vi träffade var Krister och Christine på S/Y Sebanie som varit ute på haven i många år och som nu seglar hem mot Sverige. En kväll delade vi lite vin i deras fina båt och passade på att fråga så mycket vi kunde för att få bra tips. En annan kväll träffade vi Stefan och Elisabeth på S/Y Ultima vilka vi bl.a träffat på en Skottlandssegling 2018. De hade haft en jobbig segling från Guernsey natten innan. Vi åt en god middag tillsammans och pratade om våra olika erfarenheter och planer framåt.
Mot Aber Wrac’h började vi med att fylla diesel i Roscoff (2.2€) innan vi styrde ut mot kanalen innanför Ile de Batz. Eftersom vi gick med högvatten är det inget problem att gå den leden. Vi hade sällskap av Stefan och Elisabeth på Ultima som skulle åt samma håll. Vi hade rak motvind så det blev motorgång i drygt 5 timmar innan vi kom fram och fick fin assistans till bryggan. I hamnen ligger man i huvudsak långsides och vi betalade ca 44€ med en servicenivå som i andra hamnar. I hamnområdet finns några butiker och restauranger men om man ska handla specerier bör man gå ca 1,5 km till ett centrum med affär, bageri mm. Nere i hamnen ligger det ett par rejäla skutor som en prälle köpte och restaurerade för många år sedan. På dessa skutor tog han med sig medmänniskor som på olika sätt hade det tufft på seglatser över Atlanten. Snacka om att leva enligt sin tro och kristna övertygelse!
En eftermiddag träffade vi Annas vän Helena som bor i Brest sedan många år. Anna hade redan någon dag tidigare ensam tagit bussen till Brest och hälsat på Helena. Hennes vänner som bor i Aber Wrac’h bjöd oss alla på en stadig lunch med ostron till fördrinken. Därefter serverades fläskfilé i god sås med sallad på squash och lök från trädgårdslandet. Därpå fick vi grönsallad och fem sorters ostar och som avrundning en fruktsallad och bretonska småkakor. Inte går man hem hungrig, inte. Förutom all god mat, njöt vi av ett fantastiskt trevligt sällskap och en vidunderlig utsikt över Aber Benoît.
Mot Brest. Söndag morgon kastade vi loss för att gå ca 40M (distans) mot Brest. Vi hade inte mycket vind men den som fanns kom västerifrån men skulle vrida mot nord. Stundtals hade vi rejäla dyningar och i kombination med mindre vindvågor kastades vi fram och tillbaka. Vi rundade Trezien och styrde ned mot Chenal du Four och de beryktade strömracen. Havet blir lite som en kittel med kokande vatten och ändå passerade vi i bra förhållande.
Efter att ha styrt babord strax efter fyren Pointe de Saint Matheiu följde vi inloppet till Brest som kantas av flera militära befästningar och det kan inte gärna ha varit enkelt att ta sig in osedd. Mer om det får vi lära under de dagar vi kommer ligga kvar här. Vi hoppas också att Helena ska kunna besöka oss i hamnen och i så fall helst vid högvatten då spången ner till pontonbryggan blir mindre brant.
Life @ Sea 